Retarded? Jag?

Nedanför mig finns ett ICA, ICA Folkes. På Folkes jobbar en kille. Jag skulle inte beskriva honom som jättefräsch men han är iaf fräschast på Folkes. Han brukade börja prata med mig förut, men jag blev så chockad över att någon sa något till mig så jag bara bubblade ur mig massa knasiga grejer, i chock då alltså. Jättekonstiga grejer. Han måste ha trott att jag var knäpp.

Sen slutade han prata med mig, och då kändes det som att jag var tvungen att bryta isen, säga nåt som fick honom att inse att jag är normal (?) Problemet var bara att inte fattade att jag pratade med honom, för jag vågade inte riktigt se honom i ögonen. Folk kan lätt tro att man pratar med sig själv när man inte tittar på någon som man då skulle prata med nämnligen... Så han tror alltså att jag pratar med mig själv. Han tror att jag är ett sepe.

I lördags kände jag mig lite ensam och nostalgisk. Tänkte på hur jag och min lillasyster brukar se på Disney tillsammans back in the days... Så, jag gick och hyrde en Disneyfilm på Folkes. Och vem stod då i kassan? Ja just det.

Jag är en konstig tjej som säger konstiga saker, pratar med mig själv och hyr Disney ensam på lördagskvällar. Retarderad, jajjemän.

Vågar aldrig mer visa mig på Folkes...